Whistleblowers!

Kanske en grogrund mot avvecklingen av mänskligheten i oss. Som Magnus Dahlström uttryckt sig inför vad som komma skall ur hans förmåga att beröra känslan, att inom ramen för strukturerna förvandlas individers ambition till paranoia. Kanske menar han just det att kulturen i sig är så konstruerad och därför opåverkbar av mänsklig inlevelseförmåga vilket obevekligt dödar allt initiativ till handling i möten med individer utanför strukturen.

Det är min bild efter all denna fruktlösa kommunikation bortom all psykologisk och eller vetenskaplig relevans. Obevekliga paragrafryttare i strukturers tjänst, levande döda, kränker, skadar och dödar till förmån för egen vinnings skull och uppenbar risk för eget utanförskap.

Här redovisas ett antal dokument efter följande bakgrundsförklaring som stöd för någon eventuell vilsekommen besökare:

Livet kan vara en berg och dalbana, ett glidande på en räkmacka av någon hävd eller av diverse alltför allmänt förskrivna medikamenter likt ett rakt streck utan känsloregister och därmed utan egentlig möjlighet att effektivt söka bearbeta det upplevda helvetet ett liv i detta vårt samhälle som ter sig alltmer psykopatiskt i sina strukturer och kultur skapar. Man kan vara född bortom en demokrati, där krig, svält och total misär dödar indirekt eller direkt och perspektivet finns med i denna framställning, men är inte huvudämnet.

Detta är ett försök att ifrågasätta huruvida psykologisk krigföring används systematiskt i demokratiska strukturer för att åstadkomma effekter av splittring och uppgivenhet.

Tystnad och rädsla för sin egen verklighet sprider sig genom leden och när fokus riktas till att blunda, mår allt fler allt sämre i vårt numer omänskligt sönderstressande klimat. Visserligen syns några ljuspunkter på den mörknande mediahimlen i internet. Ideella hackers försöker envetet med viss framgång häva den censur som makter i världen begränsar sina innevånares kunskap och förmåga med. Mord, tortyr och övergrepp fortsätter utan att globala rättsliga påföljder vinner laga kraft och ger avsedd effekt därför att de s.k. demokratiska länderna själva brukar samma medel mot kombatanter.

Inte med mindre än att historiskt erkänna sina respektive misstag och få ett straff för det kan invecklingen bytas mot utveckling istället för vägen nu mot ren avveckling.

Till dess fortsätter den exprimentella grymhetens stegring att råda över allas förnuft.

Whistleblowers, människorättskämpar och rättshaverister söker vinna kamper mot övermakter och går ibland i döden för sin sak om de inte bara blir handlingsförlamade av sina egna psykopatiska strukturers kultur. Utvecklingen lokalt som globalt blir i allt väsentligt lidande och folk fastnar i diverse triviala företeelser när överlevnadsinstinkt förlamar förutsättningar och möjligheterna att faktiskt försöka hitta vägar för att kunna samarbeta för att söka vända utvecklingen och individen till att bli långsiktigt hållbar.

Korrupta strukturer där samverkan mellan kapital, politik och självklart religionerna har att ifrågasättas, förhindras driva folk in i det fördärv tystnadens likgltigheten innebär.

Lösningar finns där i var och en av oss om vi förmås reflektera och se de goda exemplens makt och effekter, men visst är världen och dess värden ovissa i sin förgänglighet, därom råder föga tvivel. Hoppet om tron på människan, naturen och samhällen i sig står alltid till enskildas kamp för sina övertygelser om verklighetens möjlighet till förändring även om makten knappast syns benägen att förlora densamma, finns ingen annan väg än framåt.

Filosofin torde vara att vi alla  redan vunnit livet i kampen mot millioner spermier och i egentlig mening bara har att definiera förutsättningarna för just långsiktig hållbarhet till att gälla villkorslöst samarbete för världen i meningen att flöden av vatten, luft och föroreningar inkluderande kvalificerad dumhet och därmed maktmissbruk saknar gränser varför varje enskild nations påverkan är en global angelägenhet som inte kan eller får fortsätta tollereras om mänskligheten ska ha en chans att överleva över tid. Historien visar med övertydlighet misstagens effekter och vi har vare sig tid eller råd med alltför många fler misslyckanden att samarbeta. Förmånen att utöva makt måste ställas i relation till globalt ansvar, där despoter inte kan få tillåtas äga utrymmet längre. I utopi eller verklighet är frågan vilken skillnad du som individ tillåts eller kanske tillåter dig göra.

År av konstant stresspåslag har gjort mer eller mindre skada på hjärna och organ varför jag ber om överseende för delar av framställningarna men galenskapen har i viss mån och av förklarliga skäl gjort sig gällande, sömnbrist är en synnerligen effektiv tortyrmetod  som övermakter frekvent använder. Efter sju dagar dör hjärnan och jag har varit alltför nära gränsen under alltför lång tid för att kunna kalla mig normal eller leva normalt hur nu det kan definieras mot bakgrund av ovanstående och de följande brottstyckena ur ett liv som i någon mån ger en bild av en individs försök till kommunikation med det man väl skulle kunna precisera som just lokala psykopatiska strukturers kultur ur ett perspektiv.

Slutorden riktas till stöd för alla de whistleblowers och människorättsaktivister som gjort mer eller mindre skillnad för andras verklighet men som alla fått betalat ett alltför högt pris för sin övertygelse om förändring av förhållanden i något specifikt avseende.

I Sverige krävs en lag för att i allt väsentligt inte drabba dessa av repressalier från just det strukturella och psykopatiskt kulturella missbruket av makt och medel. Som framgår krävs mer än så globalt, men det sista som överger människan är hoppet om att de kallade saktmodiga skola besitta makten och jorden, vad som då eventuellt kan finns kvar…

På TV 4 Play visar del 7 av Kalla fakta övergripande bilder av samhällets disharmoni.

En combatant ”under evighetens synvinkel”?